HallSberg

I vårt moderatstyrda Sverige ska nu även Bilprovningen privatiseras. ”Vinsten”: Högre priser för alla bilister. Vård och äldreomsorg har redan blivit dyrare. Även med olagliga metoder.

I det här inlägget hittar du länkar till sju talande exempel. Privat verksamhet drivs i vinstsyfte och ingenting säger att den är bättre än verksamhet som drivs i offentlig regi. Eventuella skillnader i kvalitet beror enbart på två saker, den personal man har och hur man använder de pengar man har.

I en offentlig verksamhet går alla pengar till verksamheten. När en verksamhet ska privatiseras ska en hel del av pengarna gå till några aktieägares privata fickor. Och det är väl där skillnaden ligger. Det blir helt enkelt mindre pengar över till verksamheten, med sämre kvalitet som följd. Personalen är oftast samma kvalificerade människor som tidigare, men som har fått en girig privat arbetsgivare istället

Enbart Attendos vinst hade räckt till att anställa 800 vårdbiträden, skriver tidningen Kommunalarbetaren (klicka).

Konkurrens är bra – pyttsan. Apoteksvaror har blivit dyrare (klicka), en privat bilprovning tar mera betalt (klicka). I Finland privatiserades bilprovningen och där kostar det nu 1000 kr att besiktiga bilen. Priset i Sverige lär öka från 300 till inledningsvis 500 kr efter sommaren. Listan kan göras lång. Var och en kan säkert dra sina egna slutsatser.

Privata aktörer ger inga allmosor utan försöker få så stor vinst som möjligt. Ändå heter det att de ska driva verksamheten billigare än vad samhället självt kan göra. Några skrämmande exempel på hur det går har man kunnat läsa i tidningarna tidigare i år:

Så här skriver Svenska Dagbladet (klicka):

I flera kommuner i Stockholms län har pensionärer på särskilda äldreboenden eller sjukhem tvingats betala för katetrar och hjälpmedel som egentligen ska vara gratis. Entreprenörer som har avtal med en kommun eller landstinget har helt enkelt vältrat över kostnader på de äldre eller på staten.

Det var i moderatstyrda Solna kommun som man först fick uppgifter om att äldre som var inskrivna i särskilda boenden tvingades betala för exempelvis spolvätskor, katetrar, stomipåsar och i vissa fall även näringsdrycker. Detta trots att den sortens förbrukningsartiklar enligt lagen ska vara gratis för äldre som lider av exempelvis en inkontinenssjukdom. I avtalet med kommunen eller landstinget har entreprenören nästan alltid redan förhandlat sig till betalning för att tillhandahålla dessa hjälpmedel utan kostnad för de äldre.

Ett knep är att entreprenörerna övertalar läkare från både landstinget och privata uthyrningsföretag att skriva ut recept på förbrukningsartiklarna. På det viset fick får äldre betala när de löste ut sina recept om de inte uppnått sitt högkostnadsskydd förstås. Då rullas kostnaden över på staten i stället.

Naturligtvis är det ett smart sätt för de privata entreprenörerna att slippa undan kostnader för de här artiklarna samtidigt som de redan fått betalt för det av kommunen. Och man skor sig på de äldre genom att sätta tryck på läkarna som inte vet att detta är olagligt.

Även landstinget har fått upp ögonen för att det förekommer liknande fusk inom äldresjukvården. Två kommuner där man vet att det förekommit förutom i Solna är i Täby och Stockholms kommuner.

Som för övrigt är privatiseringsivrande borgerligt styrda kommuner liksom landstinget är.

Och bland annat det här kunde man läsa i Sydsvenska Dagbladet (klicka):

Nu är det slut med gratis lakan, handdukar, täcken och kuddar på Fäladshöjdens äldreboende. I stället erbjuder sig personalen att åka till Ikea och handla. Men kostnaden – 2 000 kronor – får de äldre stå för utan att avgiften sänks.

I höstas tog det privata vårdbolaget Carema över driften av bland annat Fäladshöjden. Nu är det tidigare avtalet med Tvättbolaget uppsagt och från första mars gäller det att ha egna sängkläder.

Folkpartistiska kommunalrådet Tove Klette är politiskt ansvarig för bland annat vårdfrågorna i Lunds kommun. Enligt henne var sängutrustning inget som diskuterades när avtal skrevs med Carema om att ta över fyra boenden i Lund.

Ni har sagt upp avtalet med Tvättbolaget som hittills levererat och tvättat sängkläder. Ni gör alltså en ekonomisk vinst när era kunder nu får bekosta dessa saker?
– Ja det blir en ekonomisk vinst. Men det är inte det som är det viktiga och anledningen. Det är ett eget boende där man har sina egna saker, säger Carina Pihlwret, Caremas regionchef.

Hittills har lakan, täcken, kuddar och handdukar ingått i avgiften den boende betalar. Sänks den avgiften nu?
– Nej det blir ingen reglering av avgiften, säger Caremas regionchef.

Här är ett skrämmande exempel från vårt grannland Finland (klicka). Där blev privatiseringen av äldrevården billigare för kommuen, men 100 procent dyrare för de gamla. Allt för att aktieägarna vill ha utdelning på sina aktier. (Det är samam aktörer i Finland som i Sverige, Attendo MedOne och Carema t ex.)

Enligt det senaste tillgängliga svenska bokslutet (från 2008) gjorde enbart Carema-koncernen en vinst på 320 miljoner kr. Det betyder en vinstmarginal på 7,8 procent. Samtidigt hävdar Carema att man efter upphandlingar driver verksamheten 10-15 procent billigare för kommunerna – nu har vi fått svart på vitt på att det går ut över alla vårdtagare, sjuka och åldringar. Det är de som får betala i form av högre priser och sämre vård.

Vart tar vinstpengarna vägen då? Carmera Care ägs av Ambea AB som fram till februari i år i sin tur ägdes av riskkapitalbolagen 3i och GIC. Nu i slutet av mars, kammade de två senare hem sin vinst genom att sälja sina aktier till Triton. Det är en annan investerare med kontor i bl a Frankfurt och London ”som bygger långsiktiga värden”. För att naturligtvis även de senare sälja och kamma hem ännu mera vinst. På svenska åldringar och skattebetalares bekostnad.

3i är internationellt ledande inom ”private equity” med fokus på ”buyouts” och ”growth capital”, skriver advokatfirman Mannerheimer & Swartling och berättar att man har rådgivit 3i i samband med avyttringen av Ambea till Triton för 850 miljoner euro. D v s en bra bit över 8 miljarder kronor. (klicka)

Vad GIC tjänade har vi inte orkat ta reda på.

Kan man få klarare besked om varför man ska vara väldigt försiktig när man pratar om fördelen med att privatisera verksamheter?

LB