”Det enda arbetarpartiet” – vilket hån mot svenskarna
För några val sedan var den någon som räknade ut hur mycket man behövde tjäna i månaden för att det rent egoistiskt skulle löna sig att rösta på moderaterna. Det gäller fortfarande fast summan har ökat ofantligt, de senaste fyra åren. Vi pratar inte längre om "vanliga" arbetare och löntagares inkomster.
Mycket förenklat är det så här: För den sjukvård, omsorg, skola och övrig välfärd vi vill ha, finns det en prislapp. Kostnaden är densamma och kvalitén densamma oavsett vem som avlönar personalen.
Nu sänker högeralliansen skatterna på löpande band och tar pengarna från välfärden. För den som tjänar bra är det inga problem. De kan spara i fonder och privata pensionsförsäkringar och kommer att ha råd att betala för den privata vård och omsorg de behöver längre fram, när den solidariskt betalda offentliga och gemensamma välfärden är nedrustad.
För arbetaren som i dag bara ser att skatten sänkts så att det går att konsumera mera, kommer det att bli ett trist uppvaknande den dag han blir sjuk, arbetslös, pensionär eller behöver samhällets hjälp. Då upptäcker han att moderaternas Sverige är delat med en rejäl klyfta mellan rika och fattiga. Som arbetare har han knappast råd med den rut-avdragshemtjänst han behöver och skulle vilja ha.
Då är det försent att ångra sig om man la sin röst på högeralliansen nu på söndag.
En högerallians styrd av moderaterna som går ut i annonser och kallar sig det enda arbetarpartiet. Det är så osmakligt att man vill spy.
Det finns tyvärr exempel i historien på många ledare som lyckats dupera hela folk, människor som sedan bittert fått ångra att de inte genomskådade allt fagert tal och vackra löften om ”det perfekta riket”. Gå inte på samma nit från högern nu på söndag.
LB
Ett PS till alla högerälskare som naturligtvis som vanligt tänker kommentera här: Slå först upp ordet ”solidaritet” och se vad det betyder.
Samma sossevissa som i generationer: skola, vård, omsorg. Ingen säger emot er på den punkten men ändå samma hotbild. Alliansen satsar stenhårt på kortare sjukvårdsköer och mer innehåll i skolan.
Skillnaden ligger i satsningarna på socialförsäkringarna. Det är den gökunge som på allvar hotar välfärdens kärna.
Se där, där hade vi den första egoisten som inte brytt sig om att slå upp ordet solidaritet och som tycker att han kan klara sig på egen hand med sin höga inkomst.
Eller kanske en vanlig löntagare, som gått på propagandan för att lura arbetare från "det enda partiet för de rika".
Jodå, det finns en stor skillnad i satsningarna på socialförsäkringarna. Men det gäller att hålla reda på vilket block det är som vill satsa på dem och vilket det är som skär ner landets välfärd.
LB
